tisdag 12 april 2011

Ibland är man inte snäll mot sig själv...


Det har varit en både intressant och lärorik resa jag gjort de senaste två måncyklarna. Det var först i och med det föregående ”kåmmbakkförsöket” jag insåg att jag hade dunsat in i – som bloggkollegan Alfapågen formulerat det – ”bläggen”. Tre inlägg som skrevs mer för att jag kände jag måste än att jag ville.

Samtidigt har jag åter upplevt någonting som tydligen är vanligare än man är medveten om: att åter försöka sätta igång någonting som egentligen ligger en varmt om maskineriet som pumpar runt den väsentligaste kroppsvätskan, men inte kunna. Hade samtal om detta med en mycket god vän. Vi var överens om att man emellanåt är lite väl elak mot sig själv. Att för en tid låta någonting man gillar att göra ta en paus är givet. Men, sedan tenderar detta ”viloläge” att ta kommandot, vilket är en riktig paradox i sammanhanget. Hur är man egentligen funtad om man ”inte orkar” att åter göra det man faktiskt gillar och dessutom mår superbt av att göra? Ärligt talat vågar jag inte glo in i den egna skallen emellanåt...

Hursomhelst… känner att det är dags att skaka nytt liv i bloggen. Men, jag kommer troligen inte att vara lika aktiv som tidigare. Dels vill jag inte riskera att ännu en gång slå nyllet i ”bläggen”, dels är jag väldans involverad i annat skrivande vilket jag redan nämnt i föregående inlägg. Om detta kommer jag att meddela mer då jag känner att aktuellt material är värt att vädras. Dock kan jag säga så mycket att publicerandet inte kommer att ske på den här bloggen, utan på en skrivarsida jag har registrerat mig på.

Sisådärja… nu ska jag ta och besöka en rad kolleger jag försummat alldeles för länge!

Ha en bra dag!

10 kommentarer:

  1. Välkommen tillbaka! Jag känner så väl igen mig i vad du skriver. Nästan varje vår och höst måste jag ta paus ...längre eller kortare ... för att inte gå in i "bläggen" och det är trögare än trögt att "komma igen". Men man får ta det lite försiktigt ... pö om pö ... så att säga. Kul att ha dig här igen.

    Kram!

    SvaraRadera
  2. Lovely Bird: Tack! Värmande till max! Känns kul att vara tillbaka! =0)

    Kan tykkas vara aktuellt med en stödförening för sådana som sprungit in i bläggen...

    Stor kram!!

    SvaraRadera
  3. Blägg = Blogg Leda Är Grova Grubblerier!

    För dem som inte känner till hur förkortningen för den medicinska termen utläses! :D

    SvaraRadera
  4. Ha ha ha! Conny, ska jag titulera dig "med. dr." eller "fil. dr" fortsättningsvis?? ;0)

    SvaraRadera
  5. Kul att du är tebaks Robban! Eftersom jag är en ärlig person och inte doktorerat, så skulle en mer passande titel vara "doktorand".
    Det går bra att kalla mig vid förnamn också. (i alldagliga och familjärliknande sammanhang). ;)

    SvaraRadera
  6. Härligt att se dig tillbaka, Robban!
    Håll dig nu i skinnet...

    Kram!


    /Marie

    SvaraRadera
  7. Välkommen tillbaka, ser fram emot dina nya alster!

    Ola

    SvaraRadera
  8. Åh Robban, jag har helt missat att du också varit inne i "bläggen". Konstigt att vi inte träffade på varandra därinne? Med tanke på att jag också var där i flera månader. Jäkla ställe btw...

    Men nu är det vår, solen har återvänt och med hjälp av ljuset ska vi nog lyckas skaka liv i bloggandet! Jag ska iallafall titta in här MINST en gång i veckan.

    Kram på dig!

    SvaraRadera
  9. conny: Takk till max! Och när det kommer till kritan, tror jag att jag fortsättningsvis stannar vid "bara" conny - det är ju så jag lärde känna dig! =)

    Ha´t bäst!


    Marie: Tack, tösabit! Ska verkligen försöka skärpa mig.

    Kram tebax! =)


    Ola: Tack! Och "stay brutal"!!! ;)


    Pia: Tror vi missade varandra därför att det faktiskt är överbefolkat... Folk mättnar både på sig själva och andra vad bloggande beträffar - och det oftare än vad de flesta av oss tyx ana...

    Jupp, det är en viss typ av skärseld den där bläggen!

    Hur som helst: kul att ha dig på tråden igen!

    Stor vårkram!! =)

    SvaraRadera
  10. Nog är det tur att man inte kan blicka inåt i sin egen skalle!;-P
    Å visst är det så att man inte alltid är så snäll mot sig själv, vilket egentligen är konstigt. Ja, det ÄR konstigt att man oftare är mer överseende med andra än vad man är med sig själv...

    Huv´et i ”bläggen” får vi la försöka undvika lite till mans/kvinns! Skriva inlägg för att det är kul/när man har lust och inte för att man känner att man borde för nå'n annans skull...

    Må din kreativitet flöda såsom porlande vårigt smältvatten! :-D

    Fridens & kram

    SvaraRadera