söndag 2 januari 2011

Ännu en repris: om smak, tycke och tänkande...


Har under morgonen suttit och nostalgibläddrat bland de första tre månadernas inlägg på bloggen. Och jag kan konstatera att det finns några jag är otillfreds med, en större samling som jag finner vara okej, och så ett litet antal som jag tycker mig kunna säga är bra...

Således vill jag bjuda på några tankar jag satte på pränt för ett drygt år sedan. Håll till godo!


Hur ofta träter vi inte om huruvida ett ting eller en företeelse är "antingen eller". Och hur ofta sitter vi inte och njuter när vi stöter på någon eller några som i princip förbehållslöst håller med?

Vid en mängd olika tillfällen kommer vi förr eller senare in på vad som bland annat är gastronomiska läckerheter och vilka som representerar dessa; vad som är avskyvärt i matväg och vilka som representerar detta. Vidare dryftar vi gärna vilka vi anser vara det attraktivaste folkslaget och vilka som representerar motsatsen; vilka resmål som är tilltalande och vilka vi inte ens under pistolhot skulle kunna tänka oss att spendera vår tid i; vilka språk som är vackrast och vilka som inte är det. Det finns naturligtvis många fler exempel på vars och ens smak visavi det mesta, men dessa framställda får duga för denna gång.

Vi framför således ofta och gärna vår smak beträffande allehanda saker och fenomen, och lika ofta och gärna ifrågasätter vi andras. Varför är det så mycket lättare att ställa sig tvivlande till andras omdöme och att kritisera både detta och personen ifråga? Varför ska det vara så svårt att - på ett direkt påstående - istället yttra:

- Det där var intressant. Jag håller visserligen inte med dig, men jag skulle gärna vilja att du närmare beskrev det du känner för och tycker om det du nyss nämnde. Du förstår, jag försöker att bättre lära känna mig själv. Och jag är ganska säker på att ett väldigt bra sätt är att samtidigt bättre försöka förstå dig. Och andra också - för den delen...

4 kommentarer:

  1. Jag kan bara instämma. Mycket bra inlägg! När jag läste inlägget fick jag plötsligt en släng av självrannsakan.

    Ja, tänk om vi kunde yttra dessa sista meningar i stället för att direkt avfärda det som inte faller oss i smaken.

    SvaraRadera
  2. Tack, conny!

    Det glädjer mig att du fick den där "slängen"... var liksom meningen. :) Och jag inbillar mig att främst personer med rymliga blodpumpar har lättast för självrannsakningar!

    Allt gott! =)

    SvaraRadera
  3. :)
    Kloktok har svårt att avfärda nå't i antingen eller. Brukar bli nyfiken och vilja veta mer...

    Men så är jag ju en som diggar surströmming! :-D Får så ofta höra exempelvis: VAD?! Gillar du surströmming. GUD vad äckligt. Jag: Har du smakat? Nej. Skulle aldrig falla mig in. Jag: Hur kan du då veta att det är äckligt?

    För mig är det ologiskt att tycka nå'n mat är äcklig som man inte smakat på... Bara gå på hörsägen liksom;) Å det gäller alla "antingen eller- fenomen...

    Fridens liljor

    SvaraRadera
  4. Undertecknad betraktar kloktokskan som den där "smärtan i rumphalvorna" på vilken för givet tagen uppfattning som helst... :)

    "Strömmingen med låg ph-halt"... Jag har ätit två tunnbrödsrullar med denna rätt, och kan bara konstatera att mina smaklökar och denna inte blev kompisar. Att jag tog två beror på att jag ville vara helt och absolut säker på min sak...

    Men, visst är det direkt dumt att hävda något utan att ens ha torrt på fötterna?

    Allt gott! =)

    SvaraRadera