onsdag 8 december 2010

”Fria, självständiga och oberoende”? Jasså?


Har vid detta laget sett och upplevt ett antal köpcentrum under mina resor runtom vår kontinent och så över pölen under besöken hos lillasyster. Tillfällena att betrakta och studera medmänniskorna i dessa miljöer har varit, många, goda och diversifierade. Vad som slår mig är inte trendernas påtagliga likriktning och enformighet, utan den stora mängden av till synes oreflekterat och förbehållslöst ”efterapande”.

Minns i dessa sammanhang också ofta tillbaka på en historieföreläsning, på vår sydligaste universitetsort, som belyste och analyserade de översta samhällsskiktens liv och leverne från tidigmodern tid till dagens datum. Ett ord som ett antal gånger kom med i föreläsarens framställning och resonemang var begreppet mode.

Tankarna snurrar…

Mode… skapat och upprätthållet av en samhällselit, som hade alldeles för mycket fritid… för övrigt folk, som inte visste vad de skulle göra av sin frihet och fritid (när de väl fick dem)… Och ”folket” följde efter trots, eller just på grund av, att den avskydde lika mycket som avundades och beundrade ”eliten”. Folket ville ju bara leva gott… och eftersom den inte hade andra referenser beträffande ett ”gott liv” än elitens, blev just eliten och dess liv och leverne ”rättesnöret”…

Visst, något raljerande, men det går inte att komma ifrån att det knappast är någon ”vanlig” Nilsson, Koskinen eller Bijelobradić som sätter trenderna. Låt vara att det sitter en ”vardaglig” Lisa eller Johan och låter sin kreativitet flöda för brödfödan i design- och modevärlden. Slutresultatet är likväl att det är ett väldigt smalt skikt som fortfarande sätter upp riktlinjer, kriterier och normer för ”övriga folket” – vare sig detta vill eller ej. Och modeindustrin är fortfarande en aspekt av glamour, yta och glitter – och vice versa, vilket knappast kan sägas förknippas med annat än de översta samhällsskikten.

Och detta med trender och mode är emellanåt rejält skrattretande. Vad vi med glädje bär eller klär oss i under ett eller ett par års tid, är i regel någonting vi oftast reagerar på med avsmak, motvilja och/eller löje om det presenteras ett eller ett par år innan det blir just en trend. För att inte nämna det faktum att vi gärna skrattar rått åt trenden några år efter att den har försvunnit in i en annan – skapad och marknadsförd av ett smalt skikt.

Således har ”vi övriga” (eller åtminstone ett alldeles för stort antal av oss) enligt min mening faktiskt aldrig (eller ännu inte) lyckats göra oss fria, självständiga och oberoende som individer – i dessa ords rätta bemärkelser. Nästa gång jag får höra någon uttrycka att ett av ”vårt utvecklade Västs” starkaste kännetecken är just individualismen, kommer jag att noga se till att jag inte har någon slags vätska i munnen…

5 kommentarer:

  1. Men du ... de stora modehusens kreatörer inspireras oftare nuförtiden av så kallat "gatumode". De plockar upp vad "vanligt" folk hittar på och sen blir det "högsta mode" för dom som har råd. Jeans var t ex ett arbetarplagg från början ju ...

    Kram!

    SvaraRadera
  2. Trender kommer och går, som sagt...

    Poängen är att "någon" eller "några få" får en idé, beslutar och sedan säger åt resten vad, hur och varför de bör göra på ett visst vis... och att stora delar av denna "rest" till synes bara viljelöst nickar, bockar, niger och tar emot...

    Inte särskilt individualistiskt i min katalog!

    Ha det gött! =)

    SvaraRadera
  3. Ja, visst är det "några" som bestämmer vad 14-åriga sara i Skövde ska ha på sig. Eller vad 30-åriga Cajsa i Sunbyberg ska ha på sig på personalfesten.

    Visst tar modefolk upp influenser från gatan, men det är ändå modefolket som bestämmer om de ska utveckla trenden till ett "måste" för de flesta.

    Ska man gräva djupare, så är förändringar ett måste för att ALLT ska fungera, och modet är inget undantag. Det finns inga undantag, eftersom hela varats existens bygger på förändringar.
    (oj va djup jag blev nu då...igen).

    Individualismen är alltså inte så djupt rotad som vi förleds att tro.

    SvaraRadera
  4. Uttryckte mig lite otydligt. Oavsett om det är ungar "på gatan" eller etablerade designers som sätter trenderna, så hakar resten på och är då inga individualister.

    SvaraRadera
  5. *Fniss*... inte bara jag som "snubblar" med fungrarna över tangentbordet... ;)

    Förstod andemeningen redan i första, men tycker inte alls att "tillägget" är oväsentligt i sammanhanget!

    ..."förändringar ett måste för att ALLT ska fungera"... Kunde inte hålla med mer!!

    Allt gott!

    SvaraRadera