lördag 21 november 2009

För andra gången: Logik?


Att vi har våra föreställda bilder om "de andra" är inget förundransvärt. Vad som däremot fortfarande kan slå mig är vår tendens att rangordna "de andra". Det finns många exempel på att vi betraktar somliga bland "dem" med betydlig större förståelse, sympati, tålamod, (positivt) intresse och - kanske främst - tolerans än vissa andra. För några år sedan var jag på en trevlig tillställning med både gamla och nya vänner och bekanta. Där fick jag uppleva det kanske mest talande exemplet på det ovan framställda.

Vi var en grupp samlad i värdparets kök och diskuterade bland annat den ganska nyligen genomförda utvidgningen av EU. Diskussionen hettade till då den kommit att utvecklas till att beröra senaste decenniets stora immigration till Europa och Sverige. Ganska snart hade vi delats upp i några för och några emot - med ett litet övertag för de förstnämnda. Störst skepsis demonstrerade den äldre brodern till en av mina vänner, och hans gode australiske vän. De båda var inte särskilt sympatiskt inställda till den stora mängden människor från främst utomeuropeiska kulturer. Tilläggas ska att australiensaren mestadels formulerade sig på engelska, då hans svenska var väldigt svag - vilket jag fann överraskande då det avslöjades att han permanent levt och arbetat i Sverige under de senaste tre åren.

Just som ett ganska hetsigt meningsutbyte, om att ställa krav på invandrare och asylsökande, avslutats mellan den äldre brodern och en av de andra, ursäktade sig australiensaren och ilade iväg till en avskild plats i lägenheten - till följd av sina njurars försorg. Nu utspelades ett replikskiftande, som jag än idag finner intressant (och sorgligt). Det lät ungefär som följer:

- Vad kass svenska han snackar, anmärkte värdinnan med förvåning i rösten.
- Han är ju från Australien, svarade den äldre brodern.

Då kunde jag inte låta bli att slänga ur mig ett:

- En blatte, alltså.
- Lägg av, protesterade brodern, han är ju australiensare.
- Jaha, men australiensare är väl också utlänningar? fortsatte jag (provocerande - det erkänns).
- Nej för fan, man kan ju förstå honom – vi kan ju tala engelska med honom.
- Jaha? Då kan vi ju börja tala engelska med alla invandrare och så är språkförbistringen ur världen.
- Vad fan vill du? De ska lära sig svenska. Utlänningarna har bara att anpassa sig!
- Men inte utlänningar från engelsktalande länder?

Där bad värdparet oss bestämt att avsluta argumentationen. Jag förstår deras ingripande. Det hade börjat bli ganska känsloladdat och det var trots allt en fest vi var på. Jag är även medveten om att mitt relativt utmanande sätt inte hjälpte till att minska friktionen. Och att slå hål på vissa uppfattningar är svårt redan som det är. Men, att ge upp och sluta bry sig om fenomenet skulle vara detsamma som att låta stereotyper, fördomar, förenklingar, förgivettagandet samt ett ytligt betraktelsesätt triumfera.

2 kommentarer:

  1. Du har berättat detta för mig, och jag tänker inte argumentera emot. Bara ta upp lite andra synpunkter.

    Blatteförmedlingen (http://www.blatteformedlingen.se/?_PageId=7082) definierar "blatte" som en "individ med svenskt eller utländskt ursprung, som bor i Sverige och har insikt i andra språk, kulturer, seder och bruk än de traditionellt svenska".

    Så om jag bara skaffar mig lite insikt i danskarnas seder och bruk är jag blatte.. eller?

    Minns att jag läste i en Väldigt gammal ordbok att blatte betyder blandning mellan Neger och människa. Vilket helt plötsligt blir enormt rasistiskt.

    Och sen till australiensaren, jag gissar att han var blatte redan i sitt eget hemland eller? aborigin?

    SvaraRadera
  2. Tror att resultatet av definitionen av en "blatte" beror på vem du frågar. Ska man gå efter definitionen du framställer ovan, så är du förmodligen blatte i Danmark (eller annorstädes)enligt vissa. Tyvärr är min erfarenhet (hittills inte kunnat få det motbevisat) att begreppet är "reserverat" för de som är mycket "annorlunda", enligt kanske främst de som representerar en hård linje. Det tycks vara ganska vanligt bland dessa "hårda linjens" förespråkare att ha insikter om annat än det som är inhemskt, inte är värt något eller har någon betydelse eftersom man ska isolera sig själv från allt främmande.
    Australiern var ättling - enligt egen utsaga - i rakt nedstigande led till invandrare från Skottland, som kom till landet någon gång i början av 1900-talet.

    SvaraRadera